Ecogains Kaj Svahn har hittat två nya arter för Sverige

Foto: Kaj Svahn och Michael Tholin.

Ecogains miljöexpert Kaj Svahn har upptäckt två nya arter för Sverige inom loppet av tre dagar i juni. Dels större krukmakargeting (Eumenes papillarius), som redan funnits etablerad i Danmark sedan en tid, dels nattfjärilen Caradrina gilva som saknar svenskt namn.  

– Det förändrade klimatet för med sig nya insektsarter som vi inte haft här förr. Behovet av bättre övervakning av insekter i Sverige är akut, säger Kaj Svahn. 

Just nu pågår fältsäsongen vilket innebär att Ecogains miljökonsulter är ute och gör naturvärdesinventeringar. Bland annat följer de upp insatser som företag genomfört för att gynna naturen och den biologiska mångfalden. Det hör inte till vanligheterna att man upptäcker helt nya arter, men det var just vad som hände Kaj Svahn, som är senior konsult på Ecogain. 

Nya sorts geting i Lindängen i Malmö

På en innergård i området Lindängen i Malmö har Stena Fastigheter och föreningen Hållbar Utveckling Skåne haft ett projekt för att gynna pollinatörer. Även relativt små insatser som dessa, ger snabbt positiva effekter för den biologiska mångfalden.  

– I Lindängen har det anlagts några små ängsytor och en yta med blottad sand i gräsmattan och antalet pollinatörer har ökat markant, och på kort tid. Varje liten yta där inhemska växter tillåts blomma är värdefull, säger Kaj Svahn. 

Vid inventeringen mätte Ecogain resultatet av satsningen och konstaterade att det fanns både fler arter av bin och fler individer i området. Dessutom upptäckte Kaj Svahn en larv av en rödlistad fjäril på gården. Och så den för Sverige helt nya arten större krukmakargeting. Det finns en del som är rädda för getingar, men den här är en fredlig art som de boende i Lindängen inte behöver oroa sig för.

– Det är en solitär som är helt ofarlig för människor, om du inte bråkar väldigt mycket med den såklart, säger han. 

Varmare klimat leder till nya arter i Sverige

Den större krukmakargetingen är redan etablerad i Danmark, och det var därför inte oväntat att den skulle ta sig vidare till södra Sverige. Klimatförändringarna och den globala uppvärmningen ändrar livsvillkoren för djur och växter och leder till att vi ser nya arter etablera sig i den svenska naturen. 

– Det här sätter också ljuset på att vi mer indata av insektspopulationerna i Sverige. Behovet är akut, vi riskerar att förlora arter som vi inte ens kände till att de fanns och vi kan samtidigt få in nya arter som kan påverka både skogsbruk och lantbruk – och slå ut våra inhemska arter – utan att vi har en aning om att det händer.

Överraskande upptäckt på balkongen: Nattfjärilen Caradrina gilva

Ytterligare en ny art, den vackra nattfjärilen Caradrina gilva, upptäckte Kaj hemma på sin balkong i Malmö där han övervakar vilka nattfjärilar som rör sig med hjälp av en ljusfälla. Normalt sett lever den här fjärilsarten i Alperna, ibland uppe på flera tusen meters höjd, och det finns inga rapporter om att den setts i till exempel Danmark eller Storbritannien. 

– Det var en överraskande upptäckt. Jag hade precis köpt en ny bok med Europas alla nattflyn, så jag fick sätta mig och titta igenom den för att hitta rätt, säger Kaj Svahn. 

De båda nya upptäckterna är en alarmklocka om hur brådskande det är att kartlägga insektslivet i Sverige, och se hur förekomst och spridning påverkas av det allt varmare klimatet. Insekter har snabbare generationer än andra djurarter och det gör också att förändringarna syns snabbt. 

Bristande övervakning av insektspopulationer

Svahn berättar att förutom de företag som ligger långt fram i hållbarhetsarbete och gör medvetna satsningar på biologisk mångfald, är det i princip bara ideella krafter som ägnar sin fritid åt att övervaka artgrupper som steklar och nattfjärilar i Sverige. Det saknas fasta övervakningspunkter och långa tidsserier som hade kunnat ge relevant data kring hur populationerna förändras.

– Förändringar i insektspopulationer påverkar alla ekosystemtjänster och är avgörande för vår framtid – vi skulle behöva ha en mycket bättre överblick på detta, säger Kaj Svahn.