Mycket av människans exploatering av mark och jord har haft stor negativ inverkan på livet under markytan. Ofta är det jordbruket det talas om, men Stella Ek har i sitt examensarbete vid Linnéuniversitet och som gjorts i samarbete med Ecogain, i stället tittat på vilken påverkan bygg- och anläggningsindustrin har på den biologiska mångfalden under jord.

– Det finns aktörer som gör insatser inom vissa områden. Men majoriteten efterlyser mer kunskap och även reglering som stöd i sitt arbete med de här frågorna, säger Stella Ek.

Biologisk mångfald med fokus på jordorganismer, det vill säga det liv som finns dolt under markytan, har fått betydligt mindre forskning och medieuppmärksamhet än de arter som lever ovan mark. Detta trots att ca 25-30 % av världens biologiska mångfald finns representerad i marken, och till stor del står inför samma hot.

I EU-kommissionens rapport “Caring for soil is caring for life” (2020) konstateras att 60–70 % av jorden och marken i Europa är i undermåligt skick. Nu försöker beslutsfattare vända utvecklingen med bättre kunskap och regleringar. Snart kommer EU:s Jord- och markdirektiv, och många spår att fler och större insatser väntar framöver.

Bygg- och anläggningsindustrin har stor påverkan på livet under jord

Stella Ek belyser i sin studie hur mänsklig påverkan hotar våra jordorganismer, och fokuserar särskilt på kopplingen till bygg- och anläggningsindustrin. Genom att jämföra litteratur och enkätsvar har hon identifierat vilka aktiviteter som huvudsakligen påverkar markens biologiska mångfald, samt kunskapsläget hos aktörerna i branschen och hur de hanterar utmaningarna.

Resultatet visar på sju områden med stor påverkan:

Avlägsnande av organiskt material
Vid byggen jämnar man ut marken och transporterar då bort matjord eller blandar med annan jord, byggavfall och sten. Det här skadar och försämrar kvaliteten på marken och förutsättningarna för liv eftersom näring försvinner, strukturen förändras och det blir svårare för till exempel rötter att tränga ner i jorden eller vattnet att infiltreras.
Jordförsegling
När jordar täcks av exempelvis asfalt och betong leder det till att vatten och näringskretsloppen stoppas, värmebalansen förändras, syretillflödet minskar, och halten av kol och kväve minskar. Det här sammantaget utarmar förutsättningarna för liv i marken och jordorganismer riskerar att dö.
Jordpackning
Uppstår vid transporter och i användandet av tunga maskiner eller vid ineffektiv lagring av jord. Då bildas ett enhetligt, komprimerat jordlager, där vatten och syre inte tränger igenom, vilket försvårar för rötter att växa, fröer att gro, utbytet av gaser och för grävande varelser att ta sig fram. Det sker också en förändring av jordens fukthalt samt en accelerering av ytavrinning och jorderosion vid jordkomprimering.
Jordkontaminering
Markföroreningar vid bygg- och anläggningsprojekt kan bero på spill, rivning och återanvändning av material eller när äldre föroreningar i urbana jordar exponeras. Oljespill skapar exempelvis en film på marken vilket blockerar gasutbytet och stoppar därmed syret i jorden. På så sätt skapas brist på luft vilket resulterar i att jordbiotan kvävs.
Habitatförändring och fragmentering
Urbanisering där den återstående naturliga vegetationen är för liten eller isolerad gör att en del arter inte överlever. Ofta ersätter man grönområden med icke ursprungliga dekorativa arter. Men exotiska arter kan ha helt andra egenskaper som medför risker för ekosystemets processer, de kan påverka markens vattenkretslopp eller ph-värden så att det rubbar det naturliga systemet.
Hantering av invasiva arter
Markarbeten och transport av jord, eller vid flytt av jordmassor när den används på annan plats kan leda till spridning av invasiva arter. Blomsterlupinen är exempel på en välkänd art som tränger undan andra inhemska arter. Det här leder till att näringsdynamiken förändras och påverkar förekomsten av mikrobiella arter i jorden.
Spridning av plast
Det finns risk för läckage av plast i naturen vid upppackning av material och lagring och avfall, vid transporter, och vid kapning av plaströr, blästring och slipning på bygg- och anläggningsplatser. En metastudie visar att bland annat daggmaskars tillväxt och reproduktion minskar av mikroplaster, även markens bakteriella mångfald minskar och den mikrobiella samhällsstrukturen kan förändras.

Aktörerna efterlyser mer kunskap och stöd

Ett 20-tal av de största aktörerna inom bygg och anläggning i offentlig verksamhet och en handfull privata aktörer deltog i studien. En majoritet säger att de behöver större kunskap om de här frågorna och efterlyser både hjälp vid genomförande av kompensationsåtgärder, men även regleringar, riktlinjer och utbildningsinsatser för att bättre kunna hantera de utmaningar de stöter på i sitt arbete.

Jordkontaminering är det område där flest aktörer har rutiner och vidtar åtgärder för att främja biologisk mångfald i jorden. I andra änden av skalan hamnar habitatförändring och fragmentering, där flest svarar att de aldrig vidtar åtgärder. Orsaken tror Stella Ek är komplexiteten i frågan, man kanske har otillräcklig kunskap eller bristande medvetenhet. Alla i branschen vet till exempel inte hur invasiva arter ser ut.

– Det är ofta komplexa frågor och åtgärderna kan skilja sig åt beroende på vilka förutsättningar som finns på en plats eller i ett specifikt projekt. Det bästa är att vända sig till duktiga miljökonsulter som Ecogain, säger Stella Ek.

Här kan du läsa studien i sin helhet.

Studien syftade till att undersöka kunskapsläget hos beställare och utförare av bygg- och anläggningsprojekt gällande frågor som rör antropogena aktiviteters påverkan på markens biologiska mångfald för att bidra till en bättre nulägesbild. Därav har inga förslag givits angående vilka insatser som bäst lämpar sig för att markens biologiska mångfald ska främjas. Vidare forskning skulle förslagsvis kunna fokusera på vilka insatser som ger långsiktig effekt och är ekonomiskt och ekologiskt hållbara.

Fler nyheter